Speeches

COVID-19: Minister Loustau-Lalanne's response to PNQ in National Assembly, 23 March 2020

March 24, 2020

Private Notice Question – Hon Wavel Ramkalawan:

“Etan donnen ki nou pei Sesel, parey lezot pei pe fer fas avek danze COVID-19 e ki son lenplikasyon i serye pour tou sekter nou lavi, dan lespri solidarite e avek bi anmenn nou pep ansanm par ganny bon lenformayson, eski sa bann Minister spesifik, savedir Lasante, Tourizm, Finans, Komers, Ledikasyon ek Lagrikiltir, i kapab donn Lasanble dernyen mezir ki zot pe pran, sitiasyon aktyel, zot analiz, stratezi ek prozeksyon, afen ki Seselwa i ava pli byen prepar zot lekor pour tou evantialite?”


Msye Spiker,
Onorab Lider Lopozisyon
Onorab Lider Zafer Gouvernman dan Lasanble Nasyonal
Onorab Manm Lasanble Nasyonal
Tou dimoun ki a l’ekout
Bonzour

Msye Speaker, sitiasyon sa pandemi par sa nouvo Viris Corona i dinamik e i pe sanze dezour an zour.

Sa maladi i en maladi serye e dan serten ka i menm fatal.

Departman lasante in fer en travay formidab pour kit nou azour avek tou bann lenformasyon konsernan bann dernyen devlopman.

Nou’n deza ganny bokou lenformasyon lo bann statistik avek Konmisyonner Lasante Piblik ek son tim.

Ozordi, nou konn tre byen konbyen ka ki’n konfirmen, kote zot sorti, kote zot ete e ki pe arive avek zot. Nou annan 7 ka konfirmen. Trwa Seselwa ek kat etranze. 3 zonm ek 4 madanm. Zot laz i varye ant 20 an ek 67 an.

Nou osi konn byen konbyen ki dan karantenn e ki zot pou reste laba pour 14 zour, si zot pa devlop sentonm. Nou konnen osi ki I annan bokou ki an karantenn dan lakour pour 14 zour apre ki zot in ganny kontak avek sa bann dimoun kin teste pozitiv. Ziska yer le 23 mars ti annan 129 dimoun dan karantenn:
• 11 Perserverance
• 13 Maison De Football
• 53 Berjaya Beau Vallon Bay
• 52 Karantenn dan lakour

Yer Lendi le 23 Mars, Konmisyoner Lasante Piblik in deklar en irzans lasante piblik e dapre lalwa, sa i permet li, lo non lasosyete, servi tou bann resours neseser pour adres sa pandemi dan nou pei. I dan sa konteks ki dezorme Lotel Berjaya Beau Vallon Bay inn ganny rekizisyonnen dan en fason legal koman en sant karantenn ofisyel. Fodre dir ki Berjaya Group in korper byen avek nou e inn konpran rezonnman deryer sa desizyon. Pou sa nou remersye zot. Evantyelman, nou pou transfer tou dimoun ki dan karantenn laba akoz i pli fasil pour zer zis en landrwa karantenn.

Bann mezir ki nou’n pran ziska prezan zot fokalize lo:

Premyerman, anpese ki ankor plis dimoun kin enfekte zot antre dan Sesel. Nou’n legalman anpes vwayaz andeor Sesel pour tou Seselwa e tou etranze ki sorti dan en rezyon kot lenfeksyon i o, pa annan drwa antre Sesel.

Detrwa sa bann pei i bann pei Eropeen, Leta Zini Lanmerik, La Sin, Iran, Ostrali e serten lezot pei Lazi. Sa Lalis in pibliye.

Dezyenmman, nou’n met dimoun (Seselwa koman etranze) ki’n antre dan Sesel dan karantenn si zot inn kapab ganny enfekte me zot pankor devlop sentonm.

Nou’n met serten dimoun dan karantenn apre ki zot in ganny kontak isi Sesel ek en dimoun ki’n teste pozitiv.

Trwazyenmman, nou’n izol bann dimoun ki annan sentonm sa maladi, teste zot e donn zot tretman si i neseser. Nou’n idantifye lopital Anse Royale (dabor) ek Lopital Perseverans (answit) koman sa 2 sant izolasyon e tretman.

Bann diferan spesyalis ek eksper dan lasante in zwenn ansanm pour etabli bann protokol kler e konplet lo ki mannyer zot pou azir dan sak sitiasyon, pour okip bann diferan pasyan malad.

Tretman bann pasyan par bann dokter i baze lo en oriyantasyon (oubyen guideline) prodwi par Lorganizasyon Mondyal Pour Lasante, adapte spesifikmman pour Sesel.

Formasyon neseser in fer pour tou bann group e endividi ki ti bezwen plis konesans e « skill » pour donn swen bann pasyan.

Katriyenmman, nou’n promouvwar bann mezir distansasyon sosyal pour redwir risk transmisyon sa maladi lokalman dan nou kominote.

Se pour sa rezon mezir in pran pour ferm bann lekol e anpes bann gran rasanbleman dimoun. Dimoun in konpran sa tre byen e laplipar pe korpere.

Senkyennman, nou’n met en kantite lanfaz lo donn medya e tou piblik, lenformasyon ki kler, korek e konplet. Nou’n fer konferans de pres souvan, annandeler de fwa par zour.

Nou’n etabli lalinny telefonn 141 pour donn piblik lenformasyon spesifik lo sa maladi e lo bann servis ki asosye ek sa maladi. Sa servis i inonde toulezour avek bokou dimoun ki pe rod lenformasyon.

Nou’n fer en kantite kominikasyon promosyon lasante, atraver tou medya.

I menm annan sanson edikatif ki dimoun in servi zot prop linisyativ pour konpoze lo sa viris.

Dimoun in ganny bokou lenformasyon lo ki mannyer sa viris i transmet e ki zot devret fer pour kas sa lasenn transmisyon.

Nou, nou bezwen reste ini, reste solider ek kanmarad e fer sir ki nou pratik bann mezir rekomande par Lotorite Lasante, pour protez nou lekor, protez nou fanmir, protez nou vwazen e protez nou sosyete.

Sitiasyon tourizm viz a vi COVID-19:

An se moman, (sif 23 mars 2020,) in annan 192 pei lemonn ek teritwar, avek in total plis ki 380,000 dimoun kin atrap sa viris COVID-19 e lerop in ganny deklare koman nouvo ‘epicenter’

• Pei lerop ki’n ganny enfekte I annan 55 an total
• Nou 4 marse prensipal lerop, Lafrans in annan 16,018 ka
• Lalmanny in annan 24,873 ka
• Langleter in annan 5683 ka e;
• Itali I annan 59,138 ka.

Ziska dezyenm semenn Mars laplipar lotel ti ankor per fer ase byen.
Tou ‘cancellation’ e ‘postponement’ ti ankor en nivo rezonab. Me lotel ti pe fer resortir ki nouvo booking pa pe antre.

Depi ki sesel in frenm son lafrontyer avek vwayazer eropeen, nou’n vwar ki sif larive tourism in tonbe drastikman e nou ekspekte sa i kontinyen anmezir bann lezot pei I frenm zot lafrontyer e bann lankonyen aerien I redwir ouswa aret zot bann servis.

STB in fer en sondaz pou regard lenpak lo bann letablisman touristik. Dan sa survey ki ti ganny fer padan weekend e yer lendi le 23 Mars, 72 letablisman in reakte.
• Bann letablisman kin ranpli sa form,71% i guesthouse ek self catering, 7% i gran lotel, 13% pti lotel, 1% lotel mwayen e 3 % villa deliks e 6% i bann accommodation flotan.
• Sa 72 letablisman i reprezant 866 lasanm an total e tou ‘occupancy’ pour sa bann lasanm pou sa 866 lasanm i 19%
• 2367 ‘cancellations’ ant 25 fevriye ek 23 mars in ganny rikorde
• Valer total sa bann booking ki’n ganny anile ziska prezan i vo 3.8 milyon Dollar Ameriken
• Sa 72 lestablisman in rikord 215 ‘postponement’ bann booking pou plitar dan lannen

Pou bann diferen lakonpanyen aerien ki pe deservi sesel, lenformasyon lo zot servis i sanz souvan. Statistik 23 Mars i montre:
• Qatar Airways - tou vol inn ganny sispann depi 23 Mars Ziska 31 Me 2020
• Sri Lankan Airlines - pour le moman selman vol depi 18 Mars ziska le 27 Avril 2020 inn ganny sispann, eksepte 28 Mars 2020.
• Air Mauritius - tou vol depi 20 Mars zika 28 Avril 2020 inn ganny sispann
• Condor - vol 25 Mars ek 28 Mars i ankor lo schedule pou repatriy viziter e apre sa tou larestan vol inn ganny sispann ziska 19 Avril.
• Turkish Airlines - depi le 23 Mars, tou son vol inn ganny sispann ziska le 13 Avril
• Kenya Airways - apartir 26 Mars tou vol pou ganny sispann
• Ethiopian Airlines - anil tou vol Lendi, merkredi ek Vandredi depi 18 Mars 2020, ki fer i reste 4 vol par semenn.
• Air Austral - tou vol apartir 27 Mars ziska 12 Avril 2020
• Emirates - tou vol inn ganny sispann aparti le 25 Mars 2020, me Selman I annan vol repatriasyon.
• Air Seychelles - vol pou Sid Afrik inn redwi pou vinn 3 fwa par semenn, Mumbai inn ferme pou 7 zour aparti Dimans e Moris inn ferme pour en semen

Pour lares, nou pa ankor resevwar lenformasyon avek zot.

Pou sa dezyenm kar lannen, Bord Tourizm an se moman pe travay lo en plan pou ankouraz bann servis touristik local pou donn bann loportinite vakans nou Seselwa. I enportan note ki a sa pwen sa plan pa pou marse deswit an vi ki i annan restriksyon enpoze pou rezon lasante an term mouvman piblik, me depandan ki manyer keksoz i evolye i a kapab vin en lot sours sipor pou nou bann servis touristik e sirtou letan ki nou pe esper nou bann lezot marse rekouver.

Zot osi pe travay lo en plan pou relans sesel lo nou bann marse pou sezon liver 2020 an esperan ki keksoz in amelyore.

Lo kote Departman tourizm, i anann en reprezantan ki asiz lo komite Integrated Disease Surveillance Response ki responsab pour pran desizyon lo mezir ek aktivite ki lotorite lasante piblik i devret pran konsernan covid 19. Sa reprezantan i pas lenformasyon ant nou departman ek Departman Lasante e travay pour asire ki i annan bon komikasyon lo bann travel advisories.

Enn parmi bann desizyon kinn ganny pran se pou met restriksyon lo vwayaz dan bann pei afekte tel ki lasin, iran sid kore, itali e tou resaman lespany. Travay i kontinyen pou nou revwar sa lalis kan sitiasyon i develope. Pou osi ranforsi border security, desizyon inn osi ganny pran pou ferm sezon kroizyer boner anvi la kantite pasaze ki en bato kroizyer i anmenen a la fwa, ki vreman bokou.

An respons avek desizyon departman lasante pou evit ban grann rankont e travay anver social distancing, noun postpone en gran konferans internasyonal (UNWTO) ki ti pour ganny fer sa mwan. Noun osi kansel ban meeting publik ki ti pou ganny fer pandan bann semenn ki pe vini.

An term bann lezot akitivite ki nou pe fer, noun organiz training pou tou bann staff lo bann bon pratik pou protez zot kont COVID-19. Nou pe osi travay avek Departman lasante pou organiz training pou bann staff dan bann lestablisman touristik.

Nou pe kontinyelman distribye ban lenformasyon konman posters, video e travel advisories kot bann letablisman touristik. E nou pe osi reponn bann demann pou lenformasyon ki sorti kot bann letablisman touristik osi byen ki bann kliyan a letranze.

Departman tourizm pe osi ankoraz bann biznes tourizm pou silvouple ranbours bann kliyan ki pe kansel zot vizit, san sarz zot en cancellation fee. Sa i ava donn zot loportinite pou re organiz zot vizit kot nou apre ki sa sitiation inn resourd e ede gard en lanvironman konfyans ant nou destinasyon e nou ban kliyan.

Msye Spiker,

Koman en manm Lorganizasyon Enternasyonal pour laviasyon Sivil (ICAO), Lotorite Laviasyon Sivil Sesel (SCAA) I bezwen respekte serten lobligasyon e swiv serten prosedir pandan bann lenstans kot I annan bann ka dirzans dan lemonn. Dan ka sa pandemik COVID-19, SCAA in bezwen reviz tou son bann mezir ki an plas e ranforsi bann zefor dan lentere lasante piblik. Bann nouvo mezir inn ganny gide par bann pratik ek standar ki ganny rekomande par ICAO, ki annan pour fer avek bon preparasyon ek zesyon dan lenstans kot lasante piblik i dan en leta dirzans atarver lemonn.

Mezir pour sekirite e proteksyon lasante:
1. Bann mezir prekosyon kin ganny met an plas pour bann travayer erport i enkli;
a. Lenstalasyon bann masin otomatik otour erport e dan bann lofis SCAA ki met a dispozisyon kliyan ek travayer dezenfektan pour zot lanmen
b. Bann travayer ki enterakte direkteman avek kliyan in ganny lekipman neseser, tel ki mask ek legan, sa in vin swivan gidans Departman Lasante
c. Provizyon pe ganny fer pour donn lasistans adisyonnel ladwann ek imigrasyon
d. Ogmant zefor pour sansibiliz tou bann travayer SCAA ek bann lezot dimoun ki travay erport lo lenportans gard en bon lizyenn an linny avek konsey lotorite lasante piblik.
2. Progranm pour netwayaz e dezenfeksyon bann landrwa piblik lo erport.

Departman Lasante in donn formasyon bann travayer SKYCHEF lo lafason zot pour netwaye e dezenfekte bann avyon e bann lezot landrwa relevan lo erport.

Seksyon ki zer terminal erport (SCAA) pe travay an kolaborasyon avek bann zofisye lasante ki lo duty, pour asire ki bann viziter ek rezidan I ganny dirize dan landrwa apropriye pour verifye e tyek zot tanperatir.

SCAA pe al aste e enstal bann camera ‘thermal’ (ki donn en lendikasyon lo tanperatir lekor) pour ranplas bann ki deza la, kot VIP lounge, kot pasaze ki an ‘transit’ e kot terminal domestik.

SCAA in entansifye kanpanny pour ankouraz en o nivo lizyenn parmi son bann travayer ek lezot servis lo erport, Mahe e Praslin.

SCAA ti depi byen boner pe angaz li avek lotorite lasante piblik ek Departman Lasante. Zot gidans in primordyal dan desizyon lo ki mezir lotorite pe met an plas. Le 2 Mars 2020 SCAA ti zwenn avek Komisyonner Lasante piblik dan en rankont formel pour diskit sa size dan en fason pli profon. Lofis responsab pour zestyon lasante kot SCAA i touzour an kontak avek lotorite lasante piblik pour kontinnyelman reste azour avek sitiasyon COVID-19.

• SCAA i reste an kontak avek tou bann biznes lo erport ek bann lanniy aerien ki deservi nou larout pour fer sir ki zot reste azour avek bann mezir ki pe ganny entrodwir e pour redwir risk lentrodiksyon e propagasyon sa viris sesel.
• SCAA in aret tou bann voyaz ofisyel par son bann travayer pour sa prosen trwa mwan, an linny avek direktiv Prezidan Faure.
• SCAA in ranvoy plan pour lenplimentasyon bann nouvo sarz kin ganny revize
• SCAA pe fer en analiz lo lenpakt finansyel lo lorganizasyon e osi lenpakt enkonomik lo lendistri aviasyon.

Redwir bann gran rankont, apard bann ki bezwen ganny fer dan bann ka eksepsyonnel.

Msye Spiker

Lo kote Lotorite Por, zot pe ferme lakse por pour bann leisure boats ki oule vin Sesel tanporerman. I annan in kantite gro yachts ki pe demann permisyon pour zot vin Sesel e anvi sa sitiasyon, nou pa kapab les zot antre dan pei.

Msye Spiker

An sa ki konsern Finans, swivan bann deryen devlopman konsernan viris COVID-19, Minister Finans an koloborasyon avek son bann partner in komans reviz sitiasyon lekonomi pou 2020. Sa prozeksyon nou « worst-case scenario » i endike ki kwasans lekonomi pou lannen 2020, (Real GDP Growth), pou desann pou ariv 10.8% negativ konpare ek 3.5% kwasans ki tin ganny prozekte pou Bidze 2020. Dan sa nouvo bidze nou pe espekte en deficit dan plas en sirplis balans primer 2.5% ki tinn prozekte en Oktob pour lannen 2020.

Lenpak imedya sa viris i byensir dan sekter Tourizm, ki pilye lekonomi. Konpare ek en kwasans 5% ki ti ganny prozekte, nou pe predir ki sa kwasans dan sa sekter pou redwir par 50 poursan. Sa ti de semenn pase. Sa i atribye prensipalman dan en besman dan larive pandan dezyenm ek trawzyenm kar lannen, avek lespektasyon ki keksoz pou redrese pandan katriyenm kar. Nou pe prozekte prezan en bes 64% dann nonm viziter ek reset tourizm.

Sekter prensipal ki pou ganny plis afekte i sekter ‘Lakomodasyon ek servis manze’. Sa pou annan reperkisyon dan lezot sekter relye enkli ‘Servis sipor ek ladministrasyon’, 'Wholesale and Retail' ek sekter ‘Transportasyon’.

Sepandan, nou espekte lezot sekter pou annan lezot aktivite ki pou siport kwasans. Sa i sirtou dan sekter 'Lenformasyon ek Telekominikasyon’, 'Lasante', ‘Lapes’ e 'Lagrikiltir'. Sitiasyon krawsans dan lezot sekter, espesyalman dan sekter ‘Finasyel ek Lasirans’ i reste dan lensersitid.

Msye Spiker,

Parey Prezidan Faure in anonse Vandredi pase, nou pe amenn en kantite nouvo mezir ki pe ganny met an plas avek bi gard lekonomi vivan pandan ki nou pe fer fas avek sa kriz global, ki pou asire ki na pa anplwaye ki pou perdi zot job e ki osi na pa biznes ki pou ferme en rezilta sa pandemic. Minister Finans pe finaliz en nouvo bidze ki mwan mon pou anmenn devan Lasanble Mardi 31st Mars 2020.

Pandan letan normal, konsomasyon prodwi ek servis i anmenn developman dan reveni, profi ek tax bann biznes. Sa i gradyelman ogmant saler ki en retour vedir ki dimoun i annan plis larzan pou depanse lo konsonmasyon prodwi ek servis ankor. Dan Sesel laplipar reveni nou gannyen pou prodwi ek servis i aktyelman sorti dan sekter tourizm ki reprezant 25% GDP. Si sa reveni tourizm i ganny tire nou pou remark en rediksyon dan konsonmasyon. En resilta, sa pou kapab develop dan en resesyon katastrofik.

Bi sa bann mezir ki noun met an plas i pou fer lekonomi kontinnyen fonksyonen. Pou minimiz risk e kit ase larzan dan sirkilasyon. Nou osi bezwen ankouraz prodiksyon lokal parey lagrikiltir ek lapes. Pour sa rezon nou enplor tou dimoun pou reponn sa lapel e kontinyen travay ansanm.

Sa bann mezir enkli:
• Garanti saler tou anplwaye dan sekter prive pou mwan Avril, Me e Zen pou ganny peye par gouvernman atraver en striktir kin ganny met an plas pour analiz bann demann.
• Pou napa okenn “redundancy”
• Gouvernman pou ogmant bidze Lazans Proteksyon Sosyal pou ki zot kapab asiste dimoun ki ganny afekte
• Gouvernman pou osi ogmant Bidze “Unemployment Relief Scheme” (URS)
• Avek lasistans bann labank komersyal, repeyman loan pou kapab ganny redwir pour en peryod 6 mwan dan ka eksepsyonnel
• Lo kote biznes, tou lobligasyon taks ki peyman I tonm an mwan Mars pe ganny anvoye ziska Septanm 2020.
• Lobligasyon taks “Corporate Social Responsibility Tax”, “Tourism Marketing Tax”, e “Business Tax” pou mwan Avril, Me, e Zen pou osi ganny anvoye ziska Septanm 2020.

STC lo son kote pe kontinyen monitor son stok pou bann prodwi esansyel pou fer sir ki napa en mankman sa bann komodite. STC in fini konmans pran mezir pou ogmant son stokaz lo san bann prodwi esansyel.

Msye Spiker, an se moman nou pe finaliz revizyon dan bidze 2020 ki pou ganny prezante ek Lasanble Nasyonal Mardi le 31 Mars 2020.

Msye Spiker

An sa ki konsern Minister Ledikasyon e Resours Imen, depi ler lenformasyon inn ganny donnen sa Minister in formil en plan prevansyon e preparasyon an kolaborasyon avek Departman Lasante ek DRDM.

Plan lo nivo prevansyon e preparasyon i konpri:
• Sesyon sansibilizasyon avek tou bann “School Health and Safety Committee” ek reprezantan lenstitisyon edikasyonnel ek staff headquarters ki ti ganny fer vandredi le 13 mars. Bi sa sesyon sete pou ekip bann partisipan pou zot pli byen kapab sansibiliz bann staff ek etidyan dan zot lenstitisyon respektiv.
• Distribisyon ‘posters and leaflets’, (print and digital) pour ledikasyon ek lenformasyon dan bann lenstistisyon edikasyonnel, enkli head quarters.
• Sesyon sansibilizasyon lo nivo lekol pou etidyan ek staff avek sipor ‘school health nurse ek public health officers’dan zot distrik respektiv.
• Sansibilizasyon bann ‘Cleaning Agencies’ ki pe donn servis bann lenstitisyon edikasyonnel’ enkli bann ki travay dan Head Quarters. Pour note Msye Spiker, sa sesyon ti ganny fer Merkredi le 18 Mars.
• Ranforsi ledikasyon lizyenn an linny avek direktiv Departman Lasante.
• Asir fasilite ek provizyon saniter adekwat lo nivo tou lenstitisyon.

Antretan ki sa Minister i kontinyen avek son plan prevansyon i reste angaze avek son bann partener an partikilye Departman Lasante an sa ki konsern nouvo devlopman.

Msye Spiker,

Swivan desizyon Lotorite Lasante Piblik ek DRDM lo fermtir lekol dimans 15 mars pou en peryod de semenn, Minister Ledikasyon ek Devlopman Resours Imen inn met anmars son plan pour siport ledikasyon bann zanfan pandan sa letan ki zot dan lakour. Provizyon kinn ganny fer i enkli resours dapre progranm letid kinn ganny prepare par zofisye minister ledikasyon an kolaborasyon avek serten ansennyan e osi resours siplemanter, kinn ganny poste lo website sa minister. Fodre note ki annan serten lekol kinn pran linisyativ pou prepar serten materyo edikasyonnel pou zot bann etidyan.

Sa bann materyo ti ganny distribye avek paran bann etidyan kot zot lekol respektiv zedi 19 ek vandredi 20 mars ant 8 er bomaten e 3 er apre midi. Sa lenformasyon ti ganny donnen dan en konferans lapres Merkredi le 18 Mars e osi atraver mesaz lo radyo e lo zournal Nation.

Minister Ledikasyon ek Devlopman Resours Imen i oule fer resorti ki rikord lo lakantite paran kinn vinn sers bann resours pou zot zanfan i ankourazan. Sa i montre ki paran i konsernen avek ledikasyon zot zanfan e osi i en lendikasyon ki zot pe onor zot lobligasyon e sa partenarya baze lo en responsabilite partaze.

Zofisye Minister Ledikasyon ek Devlopman Resours Imen pe kontinyen poste resours adisyonnel lo son website. Swivan dernyen lanons ofisyel par Presidan Danny Faure vandredi le 20 Mars, ki tou “Day Care Centres”, Child minders, lekol primer, segonder ek bann sant profesyonnel pou reste fermen pou en period endefini (ziska nouvo lord) sa minister pe kontinyen travay pou soutenir resours odela 15 zour. Sa minister pe osi konsider lezot opsyon an kolaborasyon avek son bann partener (SBC radyo ek televizyon).

An sa ki kosern bann sant profesyonnel zot inn met an plas en plan ki enkli en progranm letid adapte pou ki bann etidyan i kontinnyen zot laprantisaz dan lakour. Sa i konpri bann resours dapre zot progranm letid. Bann etidyan i annan kontak direk avek zot bann lenstitisyon atraver zot sistenm kominikasyon ki an plas dan sak sant profesyonnel.

Lo nivo sanitasyon, sa minister pe kontinyen antreprann travay amelyorasyon dan bann lenstitisyon edikasyonnel.

Si i annan nesesite minister ledikasyon pou bezwen revwar e reaziste son kalandriye skoler pou minimiz lenpak negativ lo laprantisaz bann etidyan.

Lo bann legzanmen enternasyonnal, Minister pe reste an kontak avek sa bann lenstitisyon enternasyonnal (Cambridge, AAT, City and Guilds) e pou swiv zot gidans.

An sa ki konsern legzamen ki ti pou fer an Me/Zen 2020, Minister Ledikasyon e Devlopman Resours Imen an konsiltasyon avek Cambridge inn ranvoy sa bann legzanmen pou oktob 2020. Sa desizyon inn ganny fer atraver en kominike ofisyel le 19 Mars 2020.

Tou bann seremoni Graduation pou bann sant professionel ek SALS inn ganny anvoye. Sa ti ganny fer atraver en kominikasyon ofisyel date le 18 Mars 2020.

Msye Spiker,

Dapre ANHRD i annan en total 484 etidyan ki pe etidye dan 32 diferan pei aparti zanvye 2020.

Dan sa 40 etidyan ki ti pe etidye an Sin 34 ti retroun Sesel eksepte sa de ki ti pe ganny restrikte an Wuhan. Sa de etidyan an kestyon ti ariv Sesel pli tar le 17 Fevriye 2020 apre ki zot ti’n pas de semenn an karantenn an Frans. Pour note, i annan kat etidyan ki ankor an Sin ki ti prefere reste laba. Zot an bonn sante e pe kontiny zot letid a zistans.
Lazans pe donn lasistans finansyer serten etidyan ki sorti Lasin kin napa sa fasilite pour ed zot kouver fre internet pou zot letid a zistans.

Pou lares etidyan ki ankor a letranze, zot non e ladres email inn ganny anvoye kot Departman Zafer Etranzer pour ganny sirkile avek bann Lanbasad e Konsil Onorer pour ki zot kapab pran kontak direk avek bann etidyan pour get zot byennet. I deza annan bann Konsil e Lanbasad ki pe kontakte personnel ANHRD pour met lazans azour avek bann devlopman dan sa bann pei.

Pou sa rezon ANHRD in soumet lalis tou bann etidyan avek Departman Imigrasyon e Lotorite Lasante Piblik pour kontrol e sirveyans. Dan ka kot bann etidyan inn antre dan pei san fer lotorite konsernen konnen e ouswa pran kontak avek lazans selman apre ki zot in fini antre dan pei, ANHRD i imedyatman kontakte Lotorite Lasante Piblik e an menm tan demann zot osi pou fer parey.

Minister Finans in fini donn son laprouvasyon pour fer peyman stipend bann etidyan pli boner. Travay in deza konmanse pour fer peyman pour mwan Me, Zen ek Zilyet.

Minister Lagrikiltir tinn deza komans diskisyon avek bann akter sirtou bann fourniser bann baz (inputs) ki bezwen dan prodiksyon.

Lo kote Livestock, an sa ki konsern faktori ki fer manze zanimon i annan stok pou 2 mwan e i deza annan bann matyer premyer ki lo lanmer ki pou anmenn pou en mwan addisyonel.

An sa ki konsern bann enportater manze zanimo zot inn dakor pou ogmant zot stok ki akyelman environ 6 semenn pou vinn trwa mwan, prennan kont “shelf life” sa bann prodwi ki pa plis ki 6 mwan.

Nou sel problem se bann “Day Old Chicken” ki pa pe kapab ganny enporte an gran kantite akoz limitasyon lo fertilite bann dizef poul.

Se lazans Lagrikiltir (SAA) ki prensipalman fourni bann fermye avek langre e legren pou prodiksyon.

Stok ki nou annan pou sa bann prodwi i kouver en peryod 3 mwan. Mankman ki i annan se Nitrophoska e UREA kin order i en kour e nou ekspekte resewar dan sa prosen 25 zour. Antretan, sa bann langre ki annan i kapab ganny servi pou ranplas Nitrophoska.

Dan nou zefor pou ogmant komers rezyonal dan bann danre alimanter, Lazans Biosekirite Nasyonal inn klersi lenportasyon swivan Pest Risk Assessment (PRA) kinn ganny fer dan sa bann pei pou nou kapab enport bann danre swivan:

• Kenya: Lavyann e legim fey e fri e gro manze
• Ethiopia: Lavyann e zavoka e zepis
• South Africa: Prensipalman lavyann, bann agrim e fri tanpere
• Mauritus: Prensipalman legim fey e gro manze
• Madagascar: Diri avek standar EU

Tou sa ki pe ganny fer i deza en linny avek sa Plan Konpreansiv pou lagrikiltir me sa ki neseser se pou redouble zefor e ogmant prodiksyon pli vit ki nou tinn prozekte.

Msye Spiker

Prezidan inn osi anonse k’inn idantifye 14 kare later, oubyen 9.2 hektar, lagrikiltir ki pou met a dispozisyon lasosyasyon fermye pou fer plis prodiksyon e tou bann prodwi pou kapab ganny aste par STC.

En lot mezir se ki lentere lo loan lagrikiltir ek fisheries pou ganny redwi sorti 2.5% pou vin 1%.

Msye Speaker, an konklisyon, personn pa kapab dir avek okenn sertitid ki mannyer sa maladi pou evolye isi Sesel e ayer.

Baze lo lafason ki in evolye dan serten lezot pei, nou bezwen met nou pare pour tou bann evantyalite. Nou pe swiv tou bann oriyantasyon ki lorganizasyon mondyal lasante i donnen. Nou annan en Plan Nasyonal pour fer fas avek sa sitiasyon dan tou son lanpler e nou’n mobiliz tou sekter piblik, prive e sosyete sivil e tou endividi pour sakenn zwe son rol.

Apard bann preparasyon nasyonal ki nou pe fer kontinyelman, nou pe osi devlop oubyen konsolid partenarya avek nou bann partener bilateral ek miltilateral pour ed nou an ka nesesite.

Lorganizasyon Mondyal Lasante e serten gouvernman dan larezyon inn dakor pour vin zwenn nou e donn nou en koud men. I deza annan en eksper OMS ki pe travay avek Departman Lasante depi yer Lendi. Sa eksper i annan bokou leksperyans dan bann lepidemi partou dan l’Afrik.

Nou tou nou swete ki sa pandemi i fini vitman, ki sa viris i aret propaze dan tou pei e i permet nou tou kontinye nou lavi parey avan.

Sepandan si sa lepidemi pa fini vitman, oubyen si i agrave, prozeksyon ki nou kapa fer se sa ki nou war pe arive dan lezot pei. I annan bann ka ekstrenm e i annan bann ka mwen ekstrenm.

Dan nou bann preparasyon e aksyon, nou annan touzour tou keksoz antet. Nou pe swiv sa ki pe arive dan lezot pei e nou pe fer tou sa ki nou kapab fer e ki nou devret fer pour anpese vwar en sitiasyon ekstrenm isi Sesel.

Nou bezwen kontinyen evalye sitiasyon konstaman e pran bann mezir apropriye baze lo levidans e lo meyer pratik enternasyonal.

Sa pandemi i koze par en nouvo viris. I annan bokou keksoz ki nou pa konnen lo sa viris e bokou keksoz ki lemonn pe aprann anmezir nou pe ale.

Lasin in reisi met li anba kontrol pour le moman, gras a travay eksepsyonnel ki zot in fer e ki aprezan bokou lezot pei pe sey fer parey me dan bann konteks byen diferan.

Nou pa konnen kan e ki mannyer sa pandemi pou fini Lerop.

Nou pa konnen si sa pandemi pou reaparet Lasin e si i aparet dan ki fason i pou reaparet e ki lefe i pou annan lo larestan lemonn. Sa ki nou konnen se ki osi lontan ki bann prensipal pei Eropeen i reste anba « lockdown », reperkisyon lo Sesel pou mazer.

Ziska prezan, bokou nou latizann ek lekipman medikal I sorti Lerop. « Lockdown » Lerop pou kapab afekte nou aprovizyonnman si i kontinyen. Nou annan fason rod fourniser alternativ atraver nou bann kontak.

Bokou nou bann etidyan dan domenn lasante pe editye Lerop. Zot letid i kapab retarde. Mon dir byen i kapab. I pa en sertitid. Si zot letid i retarde, sa i vedir nou pa pou ganny zot dan servis ler ki nou tin prevwar.

Mon reste konfidan ki avek tou sa ki noun met enplas, ankor enn fwa, bondye pour beni nou Sesel.

Mersi Msye Spiker

» All Speeches