Speeches

Introduction of the Second Reading Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism Bill 2020 - ladres par Minis Maurice Loustau Lalanne

March 02, 2020

Msye Spiker,

Onorab Lider Lopozisyon

Onorab Lider Zafer Gouvernman dan Lasanble Nasyonal

Onorab Manm Lasanble Nasyonal

Lepep Seselwa

Bonzour

Mr Spiker, mon annan loner pou prezant avek lasanble nasyonal de proze delwa ki annan pou bi prensipal adres bann defayans kin ganny idantifye dan nou kadlegal an sa ki konsern bann mezir kont blansisaz larzan e enplimantasyon bann mezir pou protez nou sekter finansyel kont labi par bann kriminel pou kasyet zot bann byen mal aki. Sa bann defayans in ganny idantifye atraver de gran legzersis kin ganny fer pandan sa trwa dernyen lannen e ki ganny reflekte dan de rapor. Sa de rapor se nou National Risk Assessment 2017 e nou Mutual Evaluation Report 2018.

Konklizyon sa de legzersis in demontre ki nou sistenm legal pa azour avek bann mezir minimonm ki pe ganny rekonmande par FATF (Financial Action Task Force). Sa bann rekonmandasyon I annan pou bi promouvwar la transparans e asiste bann pei pou enplimant bann mezir pou anpes kriminel abiz sekter finansyel.

 

Msye Spiker, parey noun war pandan konmansman 2020, Sesel in ganny mete dan lalis pei ki pa pe korpore avek Linyon Eropeen lo son sistenm taks e osi La Frans ti met Sesel lo son blacklist a Lafen 2019. Msye Spiker I Montre ou ki sa bann pei ouswa lorganizasyon erternasyonal pa pe vin zwe avek nou. Nou bezwen reste angaze pour fer lamannman dan bann prozedlwa e fer Li azour avek bann standar enternasyonal. Si nou pa fer Li nou repitasyon konman en pei I ganny afekte e sa I direkteman afekte nou sistenm finansyer.

 

I pa premye fwa ki en tel proze de lwa I vin devan lasanble nasyonal. An 1996, Sesel ti parmi bann premye pei dan larezyon pou adopte e met an plas lezislasyon kont blansisaz larzan e sa ti atraver Anti Money Laundering Act 1996. Sa lalwa ti annan bi plas bann lobligasyon kler lo bann lenstitisyon finansyel pour idantifye zot bann kliyan e pour gard bann rikord an akordans avek gidans enternasyonal. An 2006, an konsiderasyon devlopman lo platform finansyel enternasyonal, sa lalwa ti ganny retire e ganny ranplase par en nouvo Anti- Money Laundering Act ki anfors aktyelman.

 

Parey monn mansyonnen oparavan, atraver bann evalyason, noun konstate ki ti bezwen annan en revizyon fondamantal avek nou lalwa kont blansisaz larzan e finansman teroris. An 2017, en tim ekspert sorti ESAAMLG (Eastern and Southern Africa Anti Money Laundering Group) ti fer en revi lo nou kad legal e lo enplimantasyon sa bann kad legal par Gouvernman e sekter prive pour verify si bann rekonmandasyon FATF i an plas dapre sa ki standar I demande. A lafen zot revi, Sesel ti ganny fourni avek en rapor, avek bi pou met a latansyon Gouvernman plizyer defayans ki poz en risk pou nou sistenm finansyer. Me sa rapor ti osi fer resorti, tre kler, ki ti annan en kantite amelyorasyon neseser pou rann nou lalwa pli efektiv kont blansisaz larzan e finansman teroris pou fer li vin pli azour avek larealite mondyal.

 

Msye Spiker, nou pe viv dan en lemonn ki deplizanpli vin pli enterkonekte e an rezilta sa, en febles dan en zirisdikyon I reprezant en menas pou en lot pei. I enportan pou note, ki Sesel in donn son komitman avek son bann partener enternasyonal par egzanp ESAAMLG pou reviz son kad legal an se ki konsern blansisaz larzan e finansman teroris pou fer li vin pli azour avek bann standar minimonm enternasyonal dan en dele letan.

Depi son lentrodiksyon an 2006, lalwa Kont Blansisaz Larzan (Anti-Money Laundering act) in deservi son fonksyon. Me san dout, dan sa bann dernyen lannen bann developman mondyal e serten levennman, par egzanp, revi standar FATF an 2012 in fer ki  nou kad legal i nepli satisfer an totalite bezwen e regleman enternasyonal dan lalit kont blansisaz larzan.  An konsekans in annan en nesesite pou reviz  nou kad legal pou fer li vin azour e an konformite avek norm e standar enternasyonal.

 

E se dan sa konteks ki komite nasyonal kont blansisaz larzan e kont finansman terorizm, koni konman NAC in travay an konsiltasyon avek son bann manm e sekter prive pour revwar e fer bann sanzman neseser avek nou lalwa kont blansisaz larzan e finansman teroris aktyel pou sirmont sa bann defayans kin ganny idantifye e pou pran aksyon lo bann rekonmandasyon kin ganny donnen par bann eksper ESAAMLG. Sa legzersiz entans ti fer Gouvernman realize ki sanzman neseser pa ti minim me plito ki i nesesit en revizyon total sa lezislasyon. Anvi konpleksite sa size devan nou, dan sa legzersis pou reviz lalwa, noun ganny lasistans avek nou bann partener enternasyonal par egzanp Labank Mondyal, Fon Moneter Enternasyonal, US Treasury e Linyon Eropeen pou fer sir ki sa proze de lwa ki Gouvernman pe propose I azour, relevan, modern e ki I zwenn standar enternasyonal kont blansisaz larzan e finansman teroris. Nou’n menm fer konsiltasyon entansif avek bann reporting sectors ki pou ganny afekte direkteman avan sa bann sanzman pou met zot azour avek bann devlopman e pou ganny en konversasyon kontriktiv lo sa proze de lwa. E se pourkwa ozordi, noun vin devan lasanble nasyonal pou demann zot sipor pou repeal the AML Act 2006 e aprouv sa nouvo proze de lwa ki noun anmenn devan zot.

 

Konpare avek son predeseser, sa nouvo proze de lwa pe propoz 7 sanzman fondamantal kin nesesit sa revi total.

Premyerman, sa proze de lwa I annan pour bi etablir the National AML/ CFT Committee dan lalwa e fer provizyon legal pou siport son bann fonksyon. Sa Komite I enn vreman enportan ki annan konman en lobzektiv prensipal pou promot kolaborasyon ant bann lenstitisyon nasyonal ki annan en rol kle an sa ki konsern developman e enplimantasyon bann mezir pou konbat blansisaz larzan e finansman teroris.

 

Dezyenmman, whilst ki FIU pou kontinnyen parey I tin ganny etabli anba Anti Money Laundering Act, 2006, me selman son bann fonksyon e pouvwar in ganny revize. Ki sa I vedir, se ki sa proze de lwa pe propoze ki FIU I sorti konman en model hybrid e ki I vin en FIU administrativ. Ki pou fer ki FIU pou annan konman son fonksyon primordyal pou azir konman sa pwen fokal lo nivo nasyonal, pou resevwar suspicious transaction reports e lezot lenformasyon sorti kot reporting entitites, analiz sa bann lenformasyon e pou disseminate sa lentelizans kot bann lotorite konsernen. Sa proze de lwa i fer provizyon pour FIU kapab partaz lenformasyon e lentelizans avek lezot lenstitisyon aletranze e osi bann lorganizasyon enternaysonal. 

 

Trwazyenmman, sa proze de lwa pe entrodwir en nouvo striktir gouvernans pou FIU pou mentenir son operational independence and autonomy. Ki vedir ki FIU pou nepli raport avek Board Labank Santral Sesel. FIU pou raport direkteman avek Minis Finans, me selman pou garanti son lotonomi e lendepandans son loperasyon, sa National AML/ CFT Committee pou annan en responsabilite adisyonal pou fer sir ki FIU pa sibir okenn undue political interference dan delivrezon son travay.

 

An se moman, FIU I le sel lenstitisyon kin ganny mandate pou fer AML/ CFT supervision pou tou bann reporting entities kin ganny etabli par lalwa. Sa in ganny trouve konman en gro defayans anvi ki kouraman I annan plis ki 400 reporting entities ki pe fonksyonnen e FIU napa sa mandev pou delivre efektivman lo sa fonksyon. Alors, sa proze de lwa pe propoze pou etabli Labank Santral e Lotorite Servis Finansyer konman bann AML/ CFT supervisors e zot manda pou extend pou bann entities ki zot regulate. Dan ka FIU, I pou supervise bann DNFBPs (Designated Non- Financial Businesses and Professions). An plis ki sa, FIU in osi ganny mandate pou supervise NPOs oubyen sekter lorganizasyon non-profit ki ganny konsidere high risk, ki pou ganny identifye baze lo bann fakter risk.

 

Enn bann pli gran kritik the current AML Act 2006, se ki I pa fer provizyon pou bann sanksyon ki proportionate e effective konman en deteran pou bann reporting entities ki pa onor oubyen comply avek zot bann lobligasyon anba lalwa. Sa proze de lwa pe fer provizyon pou bann sanksyon administrativ, sivil e osi kriminel. I enportan pou note ki I annan en mekanizm appeal kin ganny enkli dan sa proze de lwa pou fer sir ki sa bann sanksyon ki ganny aplike I zis e merite.

 

Oparavan, mon tin mansyonnen ki FIU pou nepli baze lo en model hybrid, me ki I pou vin en FIU administrativ. Se pou sa rezon, ki anba sa proze de lwa, Lapolis Sesel, pli presizeman FCIU Financial Crime Investigation Unit, I vin sa lotorite responsab pou fer lenvestigasyon dan blansisaz larzan, finansman teroris e bann krim ki ganny asosye avek. FIU son focus pou lo son core functions ki the receipt, analysis and dissemination of lentelizans finansyel e lapolis pou fer lenvestigasyon. I enportan pou note ki sa proze de lwa I fer provizyon pou the ‘widest range of investigatory powers’ pou asire ki lafors lapolis sesel I kapab delivre lo son manda. Blansisaz larzan I en krim ki pe vin deplizanpli pli sofistike e bann kriminel pe kontinyelman devlop bann metod e Pratik tre konpleks avek bi realiz zot gol pou benefisye avek zot bann aktivite ilegal, e alor I enportan ki lazans responsab pou lenvestigasyon I ganny akorde avek tou bann mezir e pouvwar neseser pou kapab fer en louvraz ki efektiv e efikas.

 

Finalman, en nouvo provizyon kin ganny enkli dan sa proze de lwa, se kreasyon en fon apele the Asset Recovery Fund. Sa fon pou ganny administre par Minister Finans e ladan pou ganny kredite bann larzan kin ganny konfiske anba sa proze de lwa e si relevan bann apropriasyon anba bidze. Bi sa fon, se pou ed bann victim kin ganny afekte par blansisaz larzan ou finansman teroris, pou onor bann depans relie avek recovery, management e disposal of property e osi pou finansman bann proze piblik.

 

Sa proze de lwa I osi fer provizyon pour Minis fer regilasyon neseser anba sa lalwa.

 

Msye Spiker, sa proze de lwa ki pe ganny entrodwir ozordi I enn bann premye pa dan nou zefor resan pou entansifye nou zefor pour asire ki nou pei, e nou lekonomi pa vin vilnerab kot i konsern blansisaz larzan e ki nou osi delivre lo nou komitman pou amelyor nou sistenm legal pou rann li pli azour avek norm enternasyonal.

 

I pa en sekre ki Sesel I anba close scrutiny par son bann partnener enternasyonal, e alor  I absoliman enportan ki nou met anplas lezislasyon e striktir enstitisyonnel modern ki azour avek norm e standar enternasyonal pou lit kont blansisaz larzan e finansman teroris e ki donn sa konfidans nou bann partener enternasyonal dan lentegrite nou sekter finansyel. Sa proze delwa ki devan nou, I pe fer provizyon pou zisteman sa. I pou san dout ekip lotorite konsernen e bann lazans ki responsab pou anfors lalwa pou detekte, entersepte e deal avek bann ka blansisaz larzan e finansman teoris dan en fason profesyonnel, efikas e efektiv.

 

Msye Spiker, dan sa 40 rekonmandasyon FATF, Sesel I Annan;

  1.   10 rekonmandasyon compliant
  2.   10 rekonmandasyon largely compliant
  3.   16 rekonmandasyon partially compliant
  4.   E 4 rekonmandasyon non-compliant

 

Sa 20 rekonmandasyon Partially e non compliant pa en bon rezilta pour Sesel. Avek sa de prozedlwa nou ekspekte pour anmenn amelyorasyon dan 9 rekonmandasyon.

 

Msye Spiker nou pour bezwen demontre ki noun fer progre dan nou lezislasyon dan sa miting ESAAMLG ki pou al ganny fer a lafen Mars 2020. E osi avek prosedir FATF nou pour prezant nou raport sa semenn pour demann en re-rating dan serten rekonmandasyon. Sa rapor nou bezwen prezant Li sis mwan davans e pou ganny prezante dan meeting ESAAMLG an septanm 2020.

 

Mr Spiker mon demann sipor bann manm lasanble nasyonal pou aprouv sa proze de lwa. 

Mersi Mr Spiker

» All Speeches