Speeches

Prezantasyon kad fiskal a mwayen term e proze de lwa lo bidze siplemanter par Minis pour Finans, Komers ek Lekonomi Ble avek Lasanable Nasyonal

October 28, 2016

MINISTER FINANS, KOMERS EK LEKONOMI BLE

Prezantasyon kad fiskal a mwayen term e proze de lwa lo bidze siplemanter par Minis pour Finans, Komers ek Lekonomi Ble avek Lasanable Nasyonal

                                                               Zedi 27 Oktob 2016

Msye Spiker,

Lider Lopozisyon dan Lasanble Nasyonal

Lider Biznes Gouvernman dan Lasanble Nasyonal

Bann manm Onorab dan Lasanble Nasyonal

Pep Seselwa

Bonzour 

Vi ki i premye fwa ki mon paret devan sa nouvo Lasanble ki’n ganny elekte dan dernyen eleksyon lezislatif, permet mwan pour mwan eksprim mon felisitasyon, premyerman, anver ou Msye Spiker, pour ou eleksyon koman dirizan nou Lasanble Nasyonal, e osi pour Onorab Wavel Ramkalawan pour son eleksyon koman Lider Lopozisyon ensi byen ki pour Onorab Charles De Comarmond pour son lapwentman koman Lider Biznes Gouvernman. Mon osi felisit Depite Speaker Onorab Nicholas Prea pour son nouvo pozisyon, e mon felisit tou bann manm onorab ki’n ganny elekte dan zot distrik respektiv e osi bann ki’n ganny elekte proporsyonnelman.

Msye Spiker,

Dan son dernyen analiz ki IMF in fer lo lekonomi global- son rapor in soulinny bokou lensertitid ki egziste aktyelman.

Malgre ki krwasans mondyal i ekspekte en pti pe mye ki an 2015, bokou paramet ki anplas pe fer Gouvernman, e osi lenvestiser, atraver lemonn pour apros lavenir avek bokou latansyon, e bokou prekosyon. 

I serten ki bokou dimoun i osi annan lensertid anver sityasyon dan nou pei Sesel.

I kler ki nou napa kontrol lo sa ki arive Lonn, New York, Brussels oubyen Johannesburg, Moscow, New Delhi ek Beijing.

Me nou kapab azir ansanm pour anmenn plis sertitid dan nou prop lekonomi.

Vre mark lademokrasi, se en pei ki kapab fer keksoz bouze, menm dan peryod pli difisil, e kot i annan bokou lensertitid.

Vre mark lademokrasi, se letan en pei i kapab met dekote politik demagozi, rimer e propagann, e fokaliz son zefor le bann fe, lo travay, lo prodiktivite e lo rezilta.

Msye Spiker,

Mon kovenki ki ozordi, dan en sityasyon koabitasyon- ki nou kapab montre vre lafors nou demokrasi, e osi determinasyon nou pep. En pep ini, for e rezilyan. Mon konviksyon i ranforsi par diskour ki Prezidan Danny Faure in fer li menm devan sa Lasanble Mardi pase.

Nou devret sezi sa moman koman en loportinite. En loportinite pour reasir nou pep; pour nou montre ki malgre ki i annan diferans politik otour sa latab- ki nou inifye pour kree en meyer demen pour nou popilasyon.

E nou bezwen osi konsyan sa responsabilite ki nou tou nou partaze. Napa desizyon ki kapab ganny fer dan lizolasyon.

Annou met byennet lepep dan tou sa ki nou fer. Nou fer li ansanm avek tou determinasyon neseser pour asir stabilite e devlopman nou pei.

Msye Spiker,

Dan sa dernyen 12 mwan, kot nou’n annan trwa eleksyon pros e konpetitif, nou kapab war ki nou’n mentenir en balans fiskal responsab e ki nou’n osi asir stabilite moneter.

Ozordi, mon pe pran loportinite pou partaz avek sa Lasanble en revi lo nou sityasyon fiskal a mwayen term, e bann perspektiv lo nou lekonomi. A sa lokazyon, nou pe osi propoz avek Lasanble en prozwe de lwa pour en bidze siplemanter R347,352,971.48.

I normal ki okenn bidze i provok kestyon. E mon minister in touzour pare pour asire ki nou ofer otan klarifikasyon ki neseser.

Nou konnen ki i annan bokou dimoun ki demande akoz i neseser a sak fwa ki Gouvernman i vin avek bidze siplemanter.

Parfwa i vre serten eleman dan bidze siplemanter ti kapab pli byen ganny adrese avek en pli bon planifikasyon. Me osi, dan laplipar bann ka, en bidze siplemanter se pou adres bezwen imedya nou pep. Se pou asire ki rezilta apropriye i ganny asire atraver lenvestisman Gouvernman. Parfwa osi, letan en proze pe ganny enplimante, serten eleman i bezwen ganny klarifye. Alor i enportan pour konpran ki en bidze siplemanter i pa zis pou demann larzan siplemanter- an efe dan bokou ka, sa larzan i deza dan bidze- me se pour asire ki Lasanble Nasyonal i annan loportinite pour etidye e osi deman presizyon kot sa i neseser. Dan ka nou bidze siplemanter ki nou pe prezante ozordi, R 120 milyon i deza kouver dan nou previzyon bidzeter. Son balans i reprezant finansman adisyonel ki soutenab anlinny avek performans ekonomik nou pei e performans reveni.

Letan nou pou revwar sa bidze siplemanter, i enportan pour nou gard an tet trwa prensip ki’n diriz desizyon Gouvernman dan sa lalinny;

1)    Premye se pou ranforsi kontra sosyal ki Gouvernman i annan avek sitwayen. Depi ki bidze 2016 ti anny prezante an Desanm 2015, nou’n fer bokou travay pour asire ki bann progranm Gouvernman i kontribye pour ranfors dinnyite nou popilasyon. Nou tou nou’n pran not sa rapor ki’n sorti lo lapovrete dan Sesel. Me pli gran fot nou kapab fer se pour malenterpret sa rapor. Vizaz lapovrete dan nou pei i pa en mank loportinite. Travay i annan. Loportinite i annan. Figir laprovrete dan nou pei i enn ki marke par fanmiy ki’n ganny desire par fleo sosyal tel ki drog. E dan lenplimantasyon nou bidze, nou’n alinny nou priorite lo sa nesesite pour nou anmenn rezilta ki kontribye pour re-entegre bann ki marzinalize sosyalman. Sa ranforsman nou kontra sosyal i swiv priorite ki Prezidan Danny Faure in mete lo lazistis sosyal.

2)    Dezyenm se pour adres bann eleman ki pli byen permet nou lekonomi anmenn rezilta pour nou tou- e pa zis bann ki annan mwayen pou desin zot lavenir selon zot larises.

3)    Trwazyenm eleman se pour asire ki bann proze kapital dan lenfrastriktir i asir sa lenvestisman a lon term ki pou osi anmenn rezilta pour nou zanfan.

Msye Spiker, mon pou pas aprezan lo bilan nou performans ekonomik aktyel e perspektiv ki devan nou.

  1. Bilan performans nou lekonomi

Nou to kwasans an 2016 I espekte pou apepre 4%. Sa i pli o ki nou’n ti’n prevwar dan bidze pour 2016, e i montre nou kapasite pou sezi loportinite. Me, parey monn deza dir, nou bezwen gard an perspektiv lensertitid e mank stabilite dan lekonomi mondyal sirtou apre vot Rwayonm Ini pou sorti dan Linnyon Eropeenn.

Nou bezwen osi gard an tet serten febles dan nou lekonomi otour kapasite prodiskyon. Dan premye 6 mwan sa lannen prodiksyon in bese, eksepte pou prodiksyon ton dan bwat. Par kont, nou lendistri tourizm i ekspekte agrandi par 5% par rapor avek 8% an 2015.

Pour sa premye sis mwan sa lannen, larive touris in ogmante par 9% konpare avek menm peryod lannen pase. Marse Eropeen I kontinyen progrese swivan sa rediksyon ki nou ti apersevwar an 2014, avek en logmantasyon dan larive a 9.4% a lafen Zen 2016. Sa sitiyasyon I espekte pou kontinnyen ziska lafen lannen anvi sa pou gany siporte par retour Qatar Airways an Desanm e lansman vol par Turkish Airlines lafen Oktob.

Dan prodiksyon, prodiksyon labwason in redwi pou sa premye sis mwan konpare avek menm period lannen pase. Sa i swiv rediksyon prodiksyon par pli gro lakonpannyen prodiksyon an rezon serten difikilte teknik me nou antisipe ki sa ‘n rezourd e nou ekspekte prodiksyon pour rekipere.

Prodiksyon ton dan bwat, pe rekipere avek en logmantsyon 17% dan prodiksyon pou sa premye sis mwan konpare avek menm period lannen pase. Prodiksyon i osi kontinnyen ogmante dan pwason ki ganny prodwi e eksporte par bann pti e mwayen antrepriz lokal.

Sekter lenformasyon ek kominikasyon i kontinnyen avek en bon performans pou lannen 2016 avek entrodiksyon IPTV, ‘mobile banking’ ek ‘e-payments’. Nou’n apersevwar ki e-payments, ensi ki louvertir bann nouvo labank e biro desanz in permet pou ede kontiyen soutenir sa o to kwasans dan sekter finansyel e lasisrans.

Msye Spiker,

Nou roupi in reste relativman stab pandan sa premye sis mwan. Roupi in depresye par 1.5% kont dolar Aemriken, me Roupi in apresye par 4.9% pour sa premye sis mwan kont Ero. I enportan pour note ki gran demann kontinyel pour deviz etranzer i kapab met plis presyon lo to roupi kont dolar si sa sityasyon i persiste. Gouvernman pe kontinnyen siport Labank santral dan son polisi moneter, pour asir stabilite dan marse.

A lafen Zliyet 2016, to lenflasyon lanenn pou lannen in desan gradyelman kontineylman pour 7 mwan konsekitiv par 0.7%. Sa in fer ki nou rikord en bes sorti 4% an Desanm 2015 pou ariv 0.9% an Zilyet 2016.

  1. Performans fiskal

Anvi nou bann defi lo nou bann endikater sosyal, Gouvernman in war li neseser sa lannen pou reviz son progranm e osi repous nou target pour akonplir rediksyon nou det pour anba 50% nou prodwi domestik brit par lannen 2018, prezan pour lannen 2020. Sa I a permet ki nou kre en lespas soutenab pou nou kapab redres enpe nou bann difikilte sosyo ekonomik.

Msye Spiker,

Enn bann progranm pli enportan pou ranforsi sipor pour bann ki pli vilnerab dan nou sosyete se lentrodiksyon sistenm taks lo reveni progresiv- ‘Progressive Income Tax’.

Me menm si Gouvernman pe enplimant sa bann mezir, i reste responsab pou asire ki nou sityasyon fiskal i reste disiplinen- e ki sa rediksyon dan reveni i al direkteman pou siport sa ki pli dan bezwen.

Nou konsyan osi nesesite pou balans nou lekonomi atraver mezir moneter pou kapab zer lenflasyon e fer ki nou to lesanz i reste osi stab ki posib.

Pour lannen 2016, sa in fer ki nou’n rediwr nou sirplis fiscal par R193 milyon pou ariv prezan R574m. Sa I fer en bes 25% konpare avek sa ki nou ti’n prevwar pour lannen 2016. Sa I fer ki nou pou rikord en sirplis 3% lo nou prodiksyon domestik brit (ouswa GDP) olye 3.8% ki ti’n oparavan gany prozekte. Me sa sirplis 3% i touzour permet nou ariv lo nou target.

Sa rediksyon dan nou sirplis alor in permet gouvernman enplimant bann mezir ki siport byennet nou popilasyon dan limedya- me osi a mwayen term.

Msye Spiker,

Gouvernman i osi angaze pour amelyor lefikasite an se ki konsern koleksyon reveni, e asire ki sa ki devret kontribye i fer li.

Nou prozeksyon lo reveni i kontinnyelman montre amelyorasyon.

Sa in fer ki nou reveni in ganny revize a en sonm R7.696 bilyon dan nou revi milye lannen. Sa I konpare ek R7.279 bilyon ki ti gany prevwar dan bidze 2016. Sa logmantasyon dan reveni i reflekte meyer koleksyon dan taks e osi dan dividend.

Nou prozeksyon lo Trades Tax in ogmant par R53 milyon roupi. Sa I sorti R298 milyon pour ariv R351 milyon. Sa logmantasyon i marke par en kontinnyasyon dan logmantasyon dan konsomasyon lalkol ki’n monte par 57% pour sa premye sis mwan konpare avek menm period lannen pase. Par kont lezot lalinny sa Taks in redwi par 26% pli ba ki prozeksyon 2016.

Excise Tax in osi gany revize sorti R1.018 bilyon pour ariv R1.073 bilyon. Sa I en logmantasyon R55.3 milyon oubyen 5.4% konpare avek prozeksyon bidze 2016. Sa i an rezon reklasifikasyon de-trwa komodite anba ‘excise’ me osi lo bon performans lo lenportasyon spesifikman lo lalkol.

Msye Spiker nou prozeksyon lo Taks Valer Azoute oubyen VAT pou war en logmantasyon dan nou revizyon sorti R1.939 bilyon pour ariv R1.952 bilyon. Sa I reprezant en sonm R13 milyon oubyen en logmantasyon 0.7%. Sa I pli-zou-mwen lo VAT lo lenportasyon prensipalman dan lalkol. Lo VAT lo nou sekter domestik, nou pe prozekte en bes par R10 milyon anvi ki rediksyon dan koleksyon dan sekter tourizm konpare ek larive. Bon krwasans dan sekter lenformasyon e kominikasyon ensi ki sekter finansyel ek lasirans par kont in abou fer pou metenir bon performans dan koleksyon lo taks valer azoute.

Reveni atraver taks lo biznes in osi ganny revize pour sorti R846.1 milyon pour ariv R901.2 milyon ki vedir en logmantasyon R45 milyon. Sa i an vi ki konpare avek 2015, gouvernman pa ekspekte bokou refund dan taks lo biznes anvi revizyon dan metodolozi pour kalkil ‘provisional tax’. Osi nou’n rikord bon performans lo bann labank ek lotel e koleksyon ki ogmante anmezir bann odit lo bann biznes ki’n entansifye. E nou pou kontinnyen entansifye sa travay.

Bon performans dan lezot taks pe osi kontribye pou en revizyon dan prozeksyon pour sorti R634.1 milyon pour bidze 2016 pour ariv R826 milyon. Pour lezot reveni andeor taks (‘Non Tax Revenue’) sa in ganny prozekte pour R1.568 bilyon dan nou revi milye lannen konpare avek R1.338.9 bilyon pour bidze 2016 an vi ki plis ‘dividend income’ ki pou gany kolekte sa lannen prensiplaman avek bon performans Seypec ek Nouvobanq.

An vi ki bon performans lo nou reveni, Gouverman pe propoz en bidze siplemanter ki pou permet sa bann depans ki mon pou pas lo la byento materyalize. Gouvernman pe osi demann laprouvasyon lasanble Nasyonal pour koup bidze par R59,003,693 e ki pou apre ganny redistribye kot bann progranm priyoriter.

Bidze siplemanter

Msye Spiker,

Nou pe vin devan Lasanble Nasyonal ozordi pour laprouvasyon en bidze siplemanter pour sa lannen 2016. Sa I en sonm R347,352,971.48 ki pe ganny rekonmande par lao bidze 2016 koman en bidze siplemanter ki pou permet gouvernman kapab kontinnyen avek son bann progranm ki i pe met an plas sa lannen.

2.1 Saler

En sonm R26,926,428.09 pe ganny rekomande koman bidze siplemanter pour saler. Sa sonm pou kouver bann minister e departman swivan:

  • R138,633.50 pou Minister Lenvestisman, Devlopman Antreprenarya e Inovasyon biznes. Sa I pou kouver mankman dan lapey 13enm mwan saler pour serten bann staff.
  • En sonm R212,173.27 pou Departman Zafer Legal pou kouver peyman gratite, 13enm mwan saler e permet sa departman anploy bann staff avek o nivo ekspertiz pour amelyor kapasite sa departman.
  • R14,451,252.10 pour Departman Ladefans pou osi kouver an totalite peyman 13enm mwan saler e osi pou bann peyman konpansasyon bann ansyen solda. Sa i a permet regilariz peyman konpansasyon pour bann solda ki oparavan pa ti pe ganny rekonpanse pour zot premye 5 an tann servis.
  • En sonm R650,648.77 pe osi ganny demande pour Lasanble Nasyonal pou permet kouver depans konpansasyon.
  • Minister Zafer Etranzer e Transpor pou osi bezwen en sonm R1,121,220.62 pou kouver lapwentman e lofis 3 Lanbasader e osi peyman staf pour nouvo misyon ki pe ouver Cuba.
  • R1,921,231,97 pe ganny rekomande pour Minister Zafer Entern pour etabli en Younit ‘Drug Demand Reduction Unit’ e osi staff pour nouvo ‘Remand Centre’.
  • Laprouvasyon pou en sonm R7,561,812.16 pe osi ganny rekomande pou kouver depans gratite e osi bann ‘part time’ teachers pour Minister Ledikasyon.
  • Minister Litilizasyon Later e Labita pou bezwen e sonm R869,455.70 pou kouver depans pour apwentman bann staff kle dan sa minister ki pou ede amelyor zesyon sa minister.

2.2 Byen e Servis

En sonm total pour R53, 975, 457.17 pe osi ganny demande pou bann depans lo byen e servis bann diferan minister e departman gouverman. Sa sonm i enkli depans swivan:

  • R1,113,932.83 pou Lofis Prezidan. Sa I pou kouver bann depans a lokazyon inogirasyon Prezidan an 2015, me ki bann bil ti gany resevwar an 2016 e osi pou inogirasyon nouvo Prezidan an 2016 ki pa ti’n ganny prevwar.
  • En sonm R65,000 pe ganny demande pour Minister Lenvestisman, Devlopman Antreprenarya e Linovasyon biznes pou kouver son depans lenstalasyon lalinny telefonn dan son nouvo lofis aneks Independence House.
  • Departman zafer Legal I osi bezwen en sonm R1,010,000 pou kouver an mazorite depans lo lenprimri bann gazet ofisyel ki’n ogmante sa lannen.
  • R3,160,000 pe osi ganny rekomande pour Departman Ladefans pour kouver reparasyon neseser lo bato ‘Andromanche’ ek lezot pyes pour asir son loperasyon.
  • R4,181,465 pour Departman Ladministrasyon Piblik pou kouver ‘graduate housing allowance’.
  • R760,000 pour Departman Lenformasyon, Teknolozi e Kominikasyon pou depans enternet pou bann lenstalasyon ‘Treasury Information Links’ links pour bann departman ki pa ti konekte ek sa departman. Sa i en ‘software’ ki ede dan zestyon depans.
  • R901,512 pour Zidisyer pou kouver ‘housing allowance’ pour bann mazistra- en benefis ki’n gany entrodwir sa lannen.
  • En sonm R2,904,805.98 pou Lasanble Nasyonal pou regilariz bann kou reparasyon lo sa lofis ki ti’n ganny soumet dan bidze kapital oparavan e ki prezan pe ganny klasifye korekteman. Sa fon adisyonnel pou osi permet aste nouvo loto pou spiker Lasanble Nasyonal. Nou osi prevwar R1.5 milyon adisyonnel pour nouvo loto pour Lider Lopozisyon e Depite Spiker.
  • R4,501,869.42 pe osi ganny demande pou Minister Zafer Etranzer e Transpor pou kouver louvertir nouvo lanbasad Cuba, Bangkok e lagrandisman dan lanbasad New York e Lenn. I osi annan depans pou kouver reparasyon lo ‘Maison Queau de Quinssy’, depans ki ti permet bann travayer bann lanbasad kapab vin vote pour eleksyon Lasanble Nasyonal e osi pou kouver lwaye pou departman Transpor kin bouz lofis an rezon lelarzisman fonksyon sa departman.
  • En sonm R27,233,236.10 pour Minister Zafer Entern. Sa i enkli larzan pou kouver lokasyon transpor ziska ki don sorti Lenn i ariv dan pei, maintenance lo bann loto sa departman, depans lo sekirite bann diferan batiman gouvernman ki’n anplis ki prevwar e kou transpor lokal. Osi sa sonm pou permet kouver depans lo kreasyon sa nouvo younit rediksyon drog, e lezot depans neseser pou sa Minister.
  • Minister Ledikasyon pou bezwen en sonm R6,400,000 pour kouver son bann depans lo lwaye lakaz pour son bann ansennyan e osi kouver depans lo liv pour bann lekol.
  • R575,120 pour Minister Litilizasyon Later e Lakaz pour permet akseler son bann travay arpanter pour sa lannen.
  • R782,964.84 pour Minister Lasante pour kapab adres demann bann ka medikal ki bezwen ganny trete aletranze
  • R385,551 pou Departman Kiltir pou li kapab rezourd son problem ‘fungus’ dan batiman Libreri Nasyonal.

Msye spiker en sonm R22,422,000 pe osi ganny propoze pour bann servis profesyonel e konsiltan. Sa i prensipalman pou kouver kou bann konsiltan ki nou’n rode atraver Labank Mondyal pour siport lenplimantasyon ‘Programme Perfromance Based Budgeting’. Sa bann konsiltan i ganny rekrite lo nou par par Labank Mondyal, lo baz en sipor ki apel ‘Reimbursable Advisory Services’ (RAS) ki permet nou ganny meyer standar lekspertiz avek sipor Labank Mondyal, me nou bezwen ranbours lavaler sa servis. Sa sonm i osi enkli larzan pour pey konsiltan ki donn nou konsey an se ki konsern zestyon e rediksyon nou det ekstern. Sa bann konsiltan in ed nou avek proze pou fer lesanz nou det pour ladaptasyon kont sanzman klimatik, e osi nou proze pour devlop en ‘Blue Bond’ ki pou permet nou mobiliz finansman a en kou abordab pour devlopman nou lekonomi ble e sirtou siport peser artizanal e semi-endistriyel Seselwa.

 

2.3 Progranm sosyal Gouvernman

En sonm adisyonnel R4,670,581.00 pe osi ganny rekomande pour kouver de trwa progranm sosyal gouvernman. Sa I pou fasilit gouvernman enplimant depans neseser anba sa bann progranm swivan:

  • R2,298,439 pour ‘Empowerment and Social Protection Programme’. Sa fon I pou kouver peyman ex grasya (ex – gratia) bann ex serviceman dan RFA (bann dimoun ki ti travay lo tenk dan letan kolonyal) anvi ki plis ex- servicemen in prezan vin devan pou reklanm zot konpansyon konpare avek lenformasyon ki nou ti annan letan bidze ti ganny propoze. In annan 120 dimoun adisyonnel ki koresponn avek kriter ki nou’n etabli.
  • R696,852 pe ganny demande pou Seychelles News Agency pou kouver zot kou loperasyon sa lazans.
  • R600,000 pour ‘Trust Fund’ pour devlopman Pti Lanfans. Sa i kouver kou en don R10,000 pour bann fwaye ki’n anrezistre anba sa progranm pour amelyor kondisyon bann landrwa ki vey bann pti zanfan.
  • En sonm R1,075,290.00 pou kouver trezyenm mwan saler bann travayer kot servis rezidansyel pour bann dimoun aze e bann lorfelen anba zestyon Legliz Katolik.

2.4 Transfer pour sekter Piblik

Msye spiker, en sonm R96,766,228.10 pe gany rekonmande pou sa kategori depans anba transfer pou sekter piblik. Sa sonm I pou gany distribye konm swivan:

  • En sonm R553,900.93 pour Komisyon Reveni Sesel. Sa I pou asiste sa Komisyon pou anploy bann staff e envesti dan progranm e lekipman adisyonnel pour lenplimantasyon taks lo reveni progresif e osi kontinnyen ranforsi son lefikasite. Sa i mars ansanm avek lezot mezir ki nou pe antisipe pour siport sa Komisyon enkli nouvo ‘scheme of service’ ki nou pe prevwar prosennman.
  • En sonm R313,211 pour ‘Procurement Oversight Unit’ pour kouver son depans pour pibliy bann tenders ki’n ogmante sa lannen ensi ki pou li ranplas son ‘server’.
  • R111,395 pou Postal Regulatory Agency pou kouver son bidze an se ki konsern son saler.
  • R57,226.13 pou Biro Standar Sesel (Seychelles Bureau of Standards) pour kouver son depans saler.
  • R1,564,341.40 pou National Drug Enforcement Agency (NDEA) pour kouver saler bann staff adisyonnel ki ti ganny anplwaye boner sa lannen pou progranm entansif gouvernman pou redwir trafik drog dan pei.
  • R13,855,859.69 pe gany demande pour Lotorite Lapes Sesel (SFA) ki pou adres lenfrastriktir lo Por lo Zone 14, kou adisyonel ‘fuel incentives scheme’ pour bann peser, bann nouvo ‘containerised ice plants’ e sonm pour kouver servis bann konsiltan lo plan marikiltir.
  • R16,777,324.27 pou ‘Health Care Agency’ pour enport latizann, bann lezot prodwir laboratwar e medikal.
  • Pour ‘Public Health Authority’, en sonm R6,467,317.43 pe ganny rekonmande osi pou kouver kou vaksen pour lafyev dennge e lafyev zonn ki pa ti’n prevwar.
  • R10,000,000 pou ‘Small Business Financing Agency’ pour kouver demann kontinyel pou lon pou bann ti biznes anvi ki kwasans ki pe ogmante dan sa sekter resaman. E i enportan ki nou not lenportans sa sipor vi ki Labank Komersyal touzour pa pe envesti ase dan sa sekter.
  • R400,000 pou Lenstiti Kreol pour kouver an priyorite son bann depans konsiltan pour son proze diksyoner kreol
  • R4,800,836.90 pou Lazans Tenny Dife e Sovtaz ki an mazorite pou kouver nouvo ‘scheme of service’ pour sa lazans
  • R10,100,000 pou Lazans Transpor lo Later e sa I pou kouver depans adisyonnel lo ‘asphalting works’ lo Mae e Pralen e Fon pour reparasyon nou bann semen.
  • Lazans Proteksyon Sosyal li i pou bezwen R133,920 pou kouver son bidze lwaye ki an mwens
  • Lazans Devlopman Resours Imen (Agency for National Human Resources Development) pou bezwen R27,653,585.56 pou kouver bidze letid avanse anvi ki plis etidyan ki pe anrezistre kot Liniversite Sesel e osi revizyon dan ‘stipend’ dan de trwa pei par rapor avek regilasyon ‘Visa’ sa bann pei.
  • R28,226.22 pour ‘Mont Royale’ pou kouver son bidze saler
  • R1,443,387.62 pour Konsey Nasyonal pour Spor (National Sports Council), e sa i pour bann kou pour preparasyon bann atlet dan Konpetisyon ‘Afro Basketbal’, e pou bann depans liye transpor lekip pour bann konpetisyon sportif ki ganny organize lo bann zil pros.
  • En sonm R681,112 pour Sant Konferans Enternasyonal Sesel (ICCS), pour kouver son depans elektrisite e sekirite.
  • R1,824,583,95 pour SBC (Seychelles Broadcasting Corporation) e sa i pou kouver son depans lo bann progranm ki i aste aletranze, ‘overtime’ staff e lekipman ki’n neseser pour lenplimantasyon progranm DTT (digital television).

2.5 Sibvansyon pour Lantrepriz Etatik

Msye Spiker,

An grann mazorite, bann lantrepriz etatik in rikord bann performans pozitiv dan sa dernyen de trwa lannen- menm dan serten ka kot zot pe abzorb serten kou sosyal pour pli byen siport pep Seselwa fas a kou lavi.

Me dan serten ka, i pa posib pour sa bann lorganizasyon abzorb tou sa bann kou, e i neseser ki Gouvernman i entervenir.

Nou pe osi rod laprouvasyon Lasanble Nasyonal pou en sonm R6,634,578 pour sibvansyon pour de lantrepriz etatik:

  • Sa i pou ganny apropriye pour SPTC (Seychelles Public Transport Corporation) pou asiste sa lazans kouver son 13enm mwan saler ki i’n peye an Zanvye, revizyon dan saler minimonm ki’n pran lefe an Avril sa lannen e bann dernyen peyman pour permet klotir oubyen ‘wind up’ Praslin Transport Company (PTC)
  • I annan osi Seychelles Postal Services ki Gouvernman pe osi asiste sa lannen avek en sibvansyon pou li kapb kouver son bann depans loperasyon ki I an difikilte avek. Me avek en nouvo lapros stratezik nou annan konfyans ki sa lorganizasyon i kapab retrouv profitabilite.

2.6 Bann Benefis e Progranm Fon Sekirite Sosyal

Msye Spiker,

I enportan ki letan nou ranforsi proteksyon sosyal dan nou pei, ki nou baz nou progranm lo bezwen. Letan nou’n revwar baz lanaliz lo lapovrete dan nou pei swivan rapor ki’n sorti lo sa size, i lozik ki i annan logmantasyon konsekan dan depans ki ranforsi sipor pour sa ki pli vilnerab.

En sonm R53,000,000 pe ganny demande pour bann Benefis e Progranm Fon Sekirite Sosyal.

  • Sa I pou kouver en sonm R20 milyon pou ‘Home Carers Schemes’ anvi logmantasyon dan laplikasyon sa lannen me osi vi ki saler bann ‘carer’ in ogmante pour ariv R 5,750 lo baz travay a plen tan.
  • En sonm R30 milyon pour lasistans ‘welfare’, osi anvi logmantasyon dan laplikasyon pour lasistans ki nou’n resevwar sa lannen e anlinny avek nouvo baz lo nivo lapovrete.
  • E R3 milyon pour ‘Retirement benefits’ anvi ki I annan plis dimoun ki pe pran retret a laz 60 an.

2.7 Proze kapital

Msye Spiker,

Bann proze kapital i reprezant lenvistisman a lon term dan lenfrastriktir, e i enportan ki nou re-vin kot Lsanble nasyonal letan i neseser pour revwar proze

Nou pe rekomann en sonm R71,808,699.11 koman sonm adisyonel par lao bidze ki ti aprouve 2016 pour permet gouvernman konplet bann proze lenfrastriktir sa lannen.

  • Dan sa sonm, R25,577,424.61 i pour Minister Litizasyon Later ek Labita. Sa I pour permet finisyon tel proze parey, sa 36 younit kot Ex- Dominic Savio, lenstalasyon desarz kot 4 ‘housing estates’, pour konplet bann travay ‘civil works’, proze lasistans pou re kouver lakaz Marie Jeanne ek Moulinie estates, proze land bank dan Vilaz Kensi (Quincy Village) e Creuve Coeur ensi ki lezot proze land bank.
  • Departman Transpor Lo Later (SLTA) li pou bezwen en sonm adisyonnel R3,500,000 pou konplet proze semen “Vanilla” Ladig e osi amelyorasyon lo semen Agathine.
  • Departman Adaptasyon Klima i bezwen en sonm R7,069,718.75 pour proze pon Linyon Ladig, proze pon ‘Green Estate’ e proze ‘Carefree’ e osi lo drenaz Turtle Bay ek kot Chetty Flats, Anse Aux Pins.
  • Lazans Meterolozi Sesel i bezwen en sonm R618,000 pou konplet travay ‘civil works’ otour ‘runway’ lo erport pour fasilit drenaz dan sa landrwa.
  • Departman Zafer Entern i bezwen R1,871,094.06 pour finisyon proze Sant Rimann ki pa ti’n ganny prevwar sa lannen, me ki prioriter.
  • SBC I nesisit en sonm R20,172,461.69 pour li kapab finaliz lenplimantasyon proze televizyon dizital (DTT)
  • En sonm R13 milyon i neseser pour pey bann diferan ka akizisyon later anba (Land Acquisition) plan gouvernman

 2.8 Lezot depans siplemanter

Finalman Msye SPiker nou osi bezwen laprouvasyon Lasanble pour en sonm R5,149,000 pour permet nou kapab onor nou bann komitman anba bann diferan lorganizasyon ki Sesel i form par ladan anba nou vot depans ‘Kontribisyon anver lorganizasyon enternasyonal’ e osi R6,000,000 pour permet depans ki pann ganny prevwar anba ‘Contingency’.

 Konklizyon

Msye Spiker,

Mon remersye tou manm lasanble ki’n pran letan pour etidye sa dokiman an detay e answit pour zot poz kestyon lo lapar sak Seselwa ki pe swiv nou deba.

I pou normal si i annan keksoz kot nou dezagree.

Me mon demande ki nou tou nou mazin lo lenportans nou kestyon, lenportans nou refleksyon, e lenportans direksyon ki nou trase atraver nou deba.

Mon repete, ki mon annan konfyans dan loportinite ki devan nou. E mon annan osi sa konfyans ki nou merit alafwa sezi sa loportinite e sa responsabilite partaze.

Si nou la ozordi, se akoz nou pep in fer nou konfyans.

Msye spiker, mon demann Lasanble Nasyonal pou aprouv sa bidze siplemanter 2016 pou regilariz depans ki nou anvizaze fer pandan sa lannen e ki permet nou realiz nou responsabilite anver piblik Seselwa, e kontinnyen asir devlopman nou pei dan lape e dan larmoni.

Mon rekomann sa proze de lwa pour laprouvasyon Lasanble Nasyonal.

Mersi pour zot latansyon.

» All Speeches